This article, based on Miranda Fricker’s concept epistemic injustice to deal with human rights and social sustainability, argues that teacher education must address the twofold mission to both enhance epistemic justice for student teachers and to develop their skills to enhance justice for future pupils. (pdf).

The aim of this article is to explore the relations constructed between final thesis work and student teachers’ future professional practice. Despite variations in scope and format, the final thesis is an essential part of prospective teachers’ educational trajectories in many countries. (pdf).

Research on student-active learning emphasises that engagement is crucial for developing competence. Yet, how engagement and study habits, especially lesson preparation and self-study, affect students’ perceived competence over time remains unclear. This study investigates these relationships in a flipped classroom mathematics course for early childhood teacher education in Norway. (pdf).

The aim of this study is to examine the master’s theses of primary school student teachers in Finland. Furthermore, the aim is to place the results, in terms of format and content of the master’s theses, within the theoretical framework of an academic and a professional orientation.

Education and teacher practices are increasingly entangled with anticipations of how AI will change education. Implications for teacher education are not wholly understood. This study explores anticipations of AI in K–12 education and teachers’ pedagogical practices, and contributes to an understanding of the anticipated impacts of AI on teacher education.

"Genialt” er en af tilbagemeldingerne fra en nyuddannet lærer, der har set 360-graders optagelser af sin undervisning. Forskeren Lucas Paulsen, som står bag ph.d.-projektet, tror, at video kan gøre nye lærere klogere på egen praksis.

Elever med behöriga lärare uppvisar bättre resultat – men ännu viktigare för elevresultaten är om deras lärare har ämneskompetens. Det visar ny forskning på mellanstadiet. "Därför borde lärarutbildningarna innehålla ännu mer av ämnesspecialisering riktat mot årskurserna man undervisar i", säger Mari Paloniemi Lindström.

I universitetsexamen för samtliga ämneslärare ingick 1907–1968 en kurs i ”psykologi samt pedagogikens teori och historia” som var obligatorisk och högst en termin lång. Denna artikel följer kursen över tid och analyserar kursens plats i ämneslärarutbildning och i grundutbildning i pedagogik utifrån dels förväntningarnas roll och dels gränsdragningen mellan teori och praktik. (pdf)

Denna vetenskapliga artikel redovisar resultat från en studie vars syfte är att bidra med kunskap om vad för slags kunskaper som legitimeras och utelämnas vid en svensk lärarutbildning.