Marie Thavenius har utforskat litteraturläsning i en svensklärarutbildning.

David Carlsson vill med sin avhandling synliggöra religionskunskapslärares kunskaper genom att undersöka vad som kan betraktas som centrala kunskaper för lärare i religionskunskap.

Jens Gardesten har forskat om underkännanden och erkännanden under lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar.

Magnus Persson ställer frågan hur det är att studera till gymnasielärare, en utbildning som alla kommer in på och som leder till ett yrke vars sociala position är i en brant utförsbacke.

Anders Råde vill med sin forskning belysa det komplexa förhållandet mellan teori och praktik för integrering av vetenskapliga och professionella mål i examensarbeten inom lärarutbildningen.

Marina Bendtsen har utforskat processen att utbilda sig och bli språklärare.

Sören Högberg undersöker i sin avhandling platsens betydelse för lärarstuderande att utveckla ett lärarskap. Utifrån tesen att all undervisning har en moralisk dimension grundas hans forskningsintresse i en önskan om att förstå vad som händer när lärarstuderande möts inom ramen för nätbaserad lärarutbildning.

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Att majoriteten av de idrottsligt kunniga lärarna inom ämnet specialidrott inte är lärarutbildade påverkar deras förutsättningar och resulterar i att skolans villkor åsidosätts, visar Marie Hedbergs avhandling.