Mediedebatten om svensk lärarutbildning har skapat en bild av kris och styrts av journalister, politiker och opinionsbildare – medan lärarutbildarna har haft en undanskymd roll. Det visar ny forskning vid Örebro universitet.

”Jag vill vara med och utbilda kompetenta samhällskunskapslärare som behärskar undervisningsinnehållet, i detta fall ekonomi, och som kan göra det tillgängligt för alla elever att lära sig oavsett utbildningsbakgrund.” Det säger Niclas Modig, doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

The present study focuses on the relationship between student teachers’ self-regulated learning (SRL) and technological pedagogical content knowledge (TPACK) development in a computer-based learning environment.

Argumentet har förts fram att evidensbaserad lärarutbildning skulle både skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande och skydda lärarutbildningen från politiska nycker och detaljstyrning. Gunnlaugur Magnússon argumenterar i ett debattinlägg både emot föreställningen att utredningen skulle förespråka evidens och emot idén att evidens skulle ge skydd mot politiska ingrepp.

Barnehagelærerutdanningen er en profesjonsutdanning der det legges stor vekt på praksis. Denne skal bidra til kontinuitet og progresjon i studiet, og til å skape sammenheng mellom teoretisk og praktisk kompetanse. Likevel mener nyutdannede barnehagelærere at gapet mellom utdanningen og barnehagehverdagen er stort. (pdf)

Lärare, lärarutbildare och studenter betonar att bollspel i idrottsämnet ska vara något helt annat än bollidrott i klubbar. Det visar en ny avhandling. "Lärarstudenter är måna om inkluderande undervisning men den kan vara svårt att få till", säger forskaren Jan Mustell.

Läroplansutredningen lämnade en mycket omfattande rapport till regeringen förra veckan med flera stora förslag, inklusive om hur undervisning ska organiseras och genomföras. Universitetslektor Oscar Björk problematiserar utredningens syn på – och framskrivning av – skrivandet som social praktik och skrivundervisningen i skolan.

Lärarutbildningsutredningen är både lång och innehållsrik. Men vad går att utröna om de kunskaper utredningen avser som viktiga för de framtida lärarna? I dagens inlägg resonerar Caroline Ljungberg om både debatten kring utredningen och om de politiska signaler som går att utröna utifrån de teman och ord utredningen innehåller, lyfter och bortprioriterar.

Vad finns det för kunskapsanspråk och vetenskaplig grund bakom utredningen om en reformerad lärarutbildning? Hur återspeglar utredningens olika förslag politisk vilja? Debatten om förslagen utredningen lämnat pågår för fullt och i dagens inlägg problematiserar Mattias Nilsson både utredningens tillvägagångssätt, underlaget för dess anspråk samt dess slutsatser.