Betydligt fler flickor än pojkar engagerar sig i klassråd och elevråd. De som inte engagerar sig tycker att frågorna som tas upp är oviktiga och ointressanta. Till exempel behandlas sällan frågor som är nära knutna till undervisningen, konstaterar Maria Rönnlund i avhandlingen Demokrati och deltagande. Elevinflytande i grundskolans årskurs 7-9 ur ett könsperspektiv .

– Jag fokuserar på hur vissa nyckelbegrepp har kommit att få olika betydelser i skolan respektive i forskarsamhället, säger Jakob Gyllenpalm som skrivit avhandlingen "Teachers'Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education".

Nyutexaminerade lärare klarar sig generellt bra under den första tiden i yrket, men de löperen ökad risk att bli utbrända om deras förväntningar på arbetet inte infrias. Det visar DanielHultell i sin avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiencesduring the initial period of employment".

Det går långsamt att införa IT-stödda arbetsformer på lärarutbildningarna. - Den traditionella synen på undervisning dominerar och det tar därför lång tid för pedagogiskametoder där IT integreras att etablera sig. Det gäller inte bara i Sverige utan även internationellt,säger Carina Granberg som disputerat med avhandlingen "ICT in teacher education the socialconstruction of pedagogical ICT discourse and design".

Det finns brister i bedömningen av yrkesmeriter till yrkeslärarutbildningen. Tillexempel hanterar universiteten antagningsbesluten på olika sätt. - Jag är förvånad över den bristande kvalitetskontrollen i den här typenav bedömning, säger Tova Stenlund som skrivit avhandlingen "Validitet ibedömning av reell kompetens".

I samhällsdebatten framhävs förändring och innovation som attraktivtoch positivt, något som också påverkar skolan. Lärarna deltar gärna i ett förändringsarbete, men vill inte ta ansvar för samhällets hela utveckling. Det hävdar Pernille Berg i avhandlingen "The Reluctant Change Agent Change, Chance and Choice among Teachers Educational Change in The City".

Det saknas ett samhällsvetenskapligt perspektiv i idrottsundervisningen och det måste in nyabegrepp som är skilda från idrottens språk. Det menar Katarina Schenker som har disputeratmed avhandlingen På spaning efter idrottsdidaktik .

När lärare undervisar används både medveten kunskap och intuitiv kunskap. - Båda delarna är lika viktiga, säger Karin Stolpe som skrivit avhandlingen"Att uppmärksamma det väsentliga: Lärares ämnesdidaktiska förmågor ur ett interaktionskognitivt perspektiv".

Det visar Kristina Andersson i sin avhandling Lärare för förändring: att synliggöra och utmanaföreställningar om naturvetenskap och genus . Hon menar att lärare måste få syn på sina egnaföreställningar om genus för att undervisningen i NO ska bli jämställd.

Kemistudenter får problem när man introducerar nya kemiska begrepp i utbildningen som påminnerom redan tillämpade begrepp. Konsekvenserna blir att de tillämpar teorier som inte är anpassade tillden problemställning de svarar på. Det konstaterar Tor Nilsson i sin avhandling Kemistudentersföreställningar om entalpi och relaterade begrepp .

De metaforer som ska göra det lättare att förstå negativa tal förvirrar istället ofta eleverna. Cecilia Kilhamn har i avhandlingen "Making Sense of Negativ Numbers" studerat språket som används för att lära ut negativa tal. Hon konstaterar att många uttryck kan ha helt motstridig betydelse.

De normer som präglar bilden av den ideala eleven och läraren är desamma i EU-dokument,svenska statliga utredningar och i Lärarförbundets beskrivning.Det konstaterar Lena Sjöberg i avhandlingen "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska ocheuropeiska policytexter."