Hösten 2028 införs tioårig grundskola med nya läroplaner i svensk skola. För att läroplanerna ska ha en tydlig vetenskaplig förankring har Skolverket gett universitet och högskolor i uppgift att ta fram vetenskapligt baserade underlag för arbetet med de nya läroplanerna.

En ny studie viser tilstanden i norsk skole, fra første klasse til videregående – fem år etter at grunnutdannelsen ble fornyet.

Istället för en debatt om det centrala innehållets kvantitet, en debatt som uppstått kring kursplanereviderings förslag av minskning av historieämnets stoffmängd, så bör vi fokusera på kunskapens kvaliteter. Utvalda faktakunskaper med hög transferkvalitet kan bidra till tankemässiga ämneskartor och därigenom också till en förståelse av angränsande ämnesområden, skriver Peter Habbe, gymnasielärare och redaktör för nolitj.se och Fredrik…

Anette Jahnke, forskare, process/projektledare, Ifous, reflekterar kring lärarens och elevens roll i de idéer till läroplan som nyligen presenterats i regeringens utredning.

Discursive institutionalism and its contribution to curriculum research. This article develops the argument that discursive institutionalism is a constructive contribution to curriculum research. (pdf).

In this study, we examined the diversity of assessment in the low-stakes assessment culture of Finland where the national curriculum emphasises the ethos of Assessment for Learning. We were interested in how the diversity of assessment (or the lack of thereof) is related to student perceptions of assessment.

Marknadens villkor skapar en sorts dold läroplan som sätter den riktiga läroplanen ur spel. Betygssättning och undervisning anpassas efter vinst- och effektivitetskrav. Det framkommer i intervjuer med komvux-lärare som gjorts av forskare vid Linköpings universitet. 

Individualisering og standardisering i skolen kan bidra til å skape forvirring og usikkerhet for elevene.

The paper analyzes how assessment of the subject English is presented in Sweden and Finland at the lower and upper secondary levels.