2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

Forskarna Ann-Christin Sollerhed och Jan-Eric Ekberg har lett en nordisk studie kring hur rörelse värderas i förskolemiljön. Studien visar att rörelse värderas lågt samtidigt som ingen tidigare generation har varit lika stillasittande som dagens barn. Utan krav i läroplanen går det inte längre att ta för givet att barn utvecklar den fysik och motorik som…

Sverige är sämst, av de nordiska länderna, på att skriva in rörelse och fysisk aktivitet i styrdokument för förskolan. Många barn riskerar att aldrig få utveckla sin rörelseförmåga, med både besvär och smärta som livslånga konsekvenser.

Istället för att riva upp kursplanerna behöver vi utmana E-kulturens hämmande koppling mellan undervisning och bedömning, skriver Inger Eriksson, professor i pedagogik och docent i didaktik vid Stockholms universitet.

Läroplanerna i fokus är en föreläsningsserie som handlar om aktuella teman i de ändrade läroplanerna och kursplanerna. Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är lärare, men de kan även vara intressanta för dig som är rektor eller skolchef.

Nytt namn, ett bredare uppdrag och något mer fokus på risker. Det är resultatet av den ändrade läroplanen för undervisningen i sex och samlevnad som träder i kraft hösten 2022. "Det kan göra jobbet svårare för dem som vill arbeta med friskperspektivet", säger Karin Gunnarsson, docent i pedagogik.