Fakta ställs i skoldebatten ofta emot förståelse men hur lyfter skolans styrdokument fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet? Inte särskilt konsekvent menar Stefan Sellbjer, docent i pedagogik vid Linnéuniversitetet, och argumenterar för en uppdatering av denna utgångspunkt för våra läroplaner.

Artikeln gör en jämförande undersökning av ramvillkoren i finska, norska och svenska nationella läroplaner för barns existentiella och religiösa funderingar i förskolan. 

Sedan undervisning fick en mer framträdande position i den svenska reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 18) har lärare i såväl förskola som förskollärarutbildning kämpat med att tolka konceptet. När 2011 års skollag trädde i kraft några år tidigare fick förskolans arbete med normer och värden en starkare ställning. Mot bakgrund av detta blir det intressant…

Charlotta Svonni har i sin forskning undersökt läroplaners specifika innehåll för samisk undervisning från 1950-talet ända fram till 2010-talet.

Vi behöver tala öppet om grundskolans utmaningar och våga ställa krav på eleverna. Det säger forskare Sirkku Kupiainen, med anledning av Svenska Yles granskning av grundskolan i Helsingfors.