Learning engagement (LE) is a crucial mechanism of successful learning. Log data from technology-enhanced learning environments offer numerous opportunities to assess learner behavior unobtrusively, reflecting learning processes, and thereby to understand why learning opportunities work. (pdf)

This study aimed to explore teachers’ practices in reading and writing education for students with disorders of intellectual development (DID) to enhance understanding of teacher practices and the students’ educational context. (pdf)

Hur kan litteraturundervisning bidra med mer än att bara förbereda elever för prov? I en ny avhandling från Högskolan i Jönköping undersöks hur läsning kan möjliggöra så kallat transformativt lärande, där elever omprövar sina föreställningar och utvecklar sin förståelse av både sig själva, den lästa texten och omvärlden.

This study investigated the impact of Dolly Parton’s Imagination Library worldwide on children’s emergent literacy skills aged three to five years. The Imagination Library delivers age-appropriate books to children from birth to age five in the United States, Australia, Canada, the Republic of Ireland, and the United Kingdom.

This article proposes screen recording as a promising method for studying digital environments in education, presenting three cases of integrating screen recordings into a qualitative design: social media use in the classroom, school leadership practice, and writing practices in multilingual classrooms.

Civil society organizations increasingly complement public education in disadvantaged areas. This qualitative study examines teacher perspectives on two programs delivered by a Swedish nonprofit in compulsory schools.

This self-study investigates how educator-led shared book reading (SBR) strategies can be optimized to effectively support preschool children’s language and literacy development through the lens of sociocultural theory.

Norske barn leser dårligere enn før. De leser mindre. Og de forstår mindre av det de leser. Står vi midt en lesekrise?

Syftet med studien är att bidra med kunskap om fritidshemmet som skriftspråklig praktik. Det görs genom att undersöka vilka förutsättningar som ges för skriftspråkande i fritidshemmet för elever i åldrarna 6–7 år.

I en ny översikt har Skolforskningsinstitutet sammanställt och diskuterat resultat från 24 studier om problemdrivet skrivande med ett samhällsvetenskapligt och humanistiskt ämnesinnehåll. Syftet har varit att bidra med kunskap om hur problemdrivet skrivande kan främja utvecklingen av elevers analytiska textkompetens (pdf).