Att kunna skriva text med flyt är mer eller mindre svårt för olika elever. I en ny avhandling från Göteborgs universitet undersöks om skrivredskapet tal-till-text, det vill säga att prata in texten som skrivs in av datorn i realtid, kan underlätta skrivandet för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Hur kan en gemensam läsupplevelse bidra till demokratiska samtal och hur kan skolbibliotekarie och lärare samverka för att skapa motivation för lärande? Carin Sandström, fritidshemsutvecklare, och Mathias Larsson, skolbibliotekarie, fick möjlighet att prata om detta i två poddavsnitt som producerades av Högskolan Halmstad. (webb-radio)

Med utgångspunkt i skönlitterära texter och aktuell språkforskning kan elevernas ordförråd både breddas och fördjupas. På Grimstaskolan använder sig högstadieläraren Anna Norlin av strategier som vuxit fram under ett FoU-projekt.

When assistant headteacher Sonja Nunneley wanted to raise reading standards at her school, she turned to research for inspiration.

Litteraturen skal give eleverne mod på og lyst til at handle, mener forsker i børnelitteratur Ayoe Quist Henkel. Hun vil have lærerne til at vende deres undervisning mod verden og gøre børnene langsynede i Løgstrupsk forstand – for det vil hjælpe på børnenes læseglæde.

Elevenes resultater har sammenheng med hvor tilfreds lærerne er, sier dansk skoleforsker.

Debatten om svenska barns handstil rasar. Och forskning visar att träning i handskrivande är avgörande – även för barns läsning. Men inte ens dator­skrivandet sker på rätt sätt.

Skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper i NO, SO och matematik, jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande. Det verkar inte ha någon betydelse hur gamla eleverna är, men typen av skrivuppgift gör skillnad.