Läsning kan låta små barn utforska det nya och okända, vidga sina sinnen och utveckla språket. "Läsning i förskolan kan vara allt från högläsning till att ett barn själv plockar upp och bläddrar i en bok, eller att en boks bilder projiceras för samtal", säger litteraturdidaktikern och forskaren Kristina Hermansson 

Pappersbaserade och digitala läsprov mäter i stort sett samma grundläggande läsförmåga. Men digitala läsprov ställer också krav på att elever kan navigera i icke-linjära texter, välja relevant information och sammanställa innehåll från flera digitala källor. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I Gävlestadsdelen Sätra, ett område med hög andel ­fler­språkiga barn, utbildas pedagoger i skola, förskola och fritidshem i Dialogic Reading. Resultaten ger mersmak.

Det här avsnittet av Skolforskningspodden handlar om självständig tyst läsning, STL. Utifrån en systematisk översikt som har undersökt effekter på elevers läsförmåga, motivation och läsvanor diskuterar Skolforskningsinstitutet olika komplement till att läsa på egen hand.

När blivande svensklärare är ute på VFU handlar handledningssamtalen mest om texttyper och språkriktighet, konstaterar lärarutbildaren Maria Mollstedt. "För att utveckla en större förståelse för allsidig skrivundervisning behövs samtal om fler perspektiv på skrivande".

När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.

Femåringar på utvalda förskolor i Hässelby-Vällingby får just nu extra högläsning och boksamtal varje dag. Satsningen är en del av ett nytt forskningsprojekt där staden vill stärka barns språkutveckling – och ge fler en mer jämlik skolstart.

Målet för professor Linda Fälth är att fler elever ska lyckas genom utvecklad undervisning i tidig läsning och att färre ska halka efter redan i lågstadiet.

Att läsa och diskutera skönlitteratur kan göra kontroversiella frågor mindre laddade och stärka elevers förmåga att resonera om etik och livsfrågor. En omfattande studie visade fördelar med att anpassa undervisningen till frågor som eleverna själva tycker är viktiga – som utbildning, framtid och relationer.