Norske elevar har aldri vore dårlegare til å lese, men samtidig snakkar mange om ein leseboom inspirert av Booktok. Kan begge delar vere sant samtidig?
När förskolebarn erbjuds faktaböcker sida vid sida med skönlitteratur vidgas och fördjupas deras upplevelser av båda. Det visar Anna Backmans avhandling om läsaktiviteter i förskolan.
När flerspråkiga förskolebarn erbjuds läsning på sitt förstaspråk ökar deras intresse och engagemang. Det visar Helena Fintling och Éponine Sandkvist i sin utvecklingsartikel, som skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Språkutvecklande förskola.
Vi beskriver samverkansarbetet med att utveckla, genomföra och utvärdera enläsundervisningsmodell för att gynna pojkars läsning i lågstadiet. Vi bygger modellen utifrån intervjuresultat från lärare och pojkar inom ramen för ett ULF-projekt. (pdf)
Hur lär sig egentligen lågstadiebarn sambandet mellan ljud och bokstäver när de börjar läsa? Och hur går man tillväga i flerspråkiga elevgrupper? I ett nytt projekt beger sig forskarna ut i klassrummen för att studera hur undervisningen faktiskt går till.
Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.
As higher education places increasing demands on academic reading and writing, students with Swedish as a second language face growing linguistic and epistemic challenges due to the instructional language not being their mother tongue. (pdf)
The present study focuses on preschool teachers’ beliefs towards school readiness of children with disabilities in Bavaria, Germany. The data were collected using qualitative guideline-based interviews with preschool teachers (n = 22). The data base consists of concept maps created by the teachers in the interviews and reflecting the characteristics of their beliefs. (pdf)
Teacher Sherisse Kenerson's after-school club is a local example of a nationwide trend — cursive handwriting is back in many classrooms across the country. Teachers and legislators credit the resurgence to nostalgia and some evidence of educational benefits. But surprisingly, the curves and swoops are contentious among experts, and some argue that cursive does not add any…
Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.
Elpis Grammatikopoulou har i sin avhandling undersökt jämförbarheten mellan pappersbaserade och digitala läsprov samt giltigheten i de slutsatser som dras utifrån dem.