Till våren startar ett helt nytt magisterprogram i litteraturpedagogik vid Högskolan i Borås. Utbildningen ska hjälpa bibliotekarier och lärare att stärka läsningen och litteraturens plats i samhället.
Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.
Att utveckla sin läsförståelse på ett andraspråk är betydligt mer krävande än att göra det på sitt förstaspråk. Trots att vi vet detta saknas idag i stort sett forskning om flerspråkiga elevers vägar till läsförståelse. Det är denna forskningslucka som Anna Lindholm tar sig an i sin doktorsavhandling i svenska som andraspråk. (webb-radio)
Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.
Självständighet, trygghet och ökad motivation. Appar för elever med läs- och skrivsvårigheter har många fördelar – även för barn utan problem. Trots att tillgängligheten aldrig varit bättre är det fortfarande många elever som inte får ta del av tekniken.
Att kunna läsa och inhämta kunskapsstoff är av central betydelse för alla elever i skolan. Den här avhandlingen fokuserade på möjligheten att stärka läsinlärningsundervisningen i lågstadiet och på användandet av digital assisterande teknik för elever med grava läs- och skrivsvårigheter.
Med en beprövad metod och tydlig idé om vad läsningen ska leda till kan romanläsning bli ett nav i svenskundervisningen. Andra delar av ämnet kan sedan kopplas till den gemensamma läsupplevelsen. "Det ger även romanläsningen ett naturligt sammanhang, säger Carl-Johan Markstedt, pedagog på Nobelmuseet.
Allt fler oroar sig för att unga i dag läser på ett annorlunda sätt än förr – och för att läsningen blivit mer ytlig och fragmentarisk. ”Men frågan är om det funnits en läsandets guldålder”, säger forskaren Anna Lundh.