Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.
The human brain was not designed to read, and in the digital age people increasingly are skimming rather than reading in depth, according to two university educators. This trend could affect critical thinking and empathy that is fueled by deeper reading, asserts Maryanne Wolf of the University of California, Los Angeles.
Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.
När det kommer till att lära sig svenska kan sammansatta ord vara en svårighet. I en ny avhandling undersöks hur gymnasieelever med svenska som modersmål, respektive flerspråkiga elever med svenska som andraspråk, tolkar sammansättningar av olika slag.
Henrik Birkebos koncept är enkelt – läs samma bok och diskutera den på djupet i klassen. Eleverna tränar också argumentation och retorik genom att presentera sina tankar om bokens innehåll i ett tal inför klassen.
Genom "Thieves" får man en modell som hjälper en att närma sig en text eller ett kapitel. Den gör att man får en överblick över texten innan man börjar läsa, skriver Jenny Edvardsson, Kristianstad, om strategin.
Elevernas uppgift är att skriva mikronoveller till Edward Munchs Skriet. Genom att först genomföra "bildpromenader" (se tips) skapas ett gemensamt ordförråd då eleverna tillsammans sätter ord på det de ser. Lektionstips av Jennie Rosén, Oxievångsskolan, Malmö.
Ta en promenad i din närmiljö. Fotografera längs vägen. Titta på bilderna och fundera på vilka tankar och känslor du får av dina bilder. Skriv dessa med tre rader! Lektionstips av Malin Larsson, Stockholm.
Skolan har möjlighet att använda litteraturläsning som en kritisk plats där elever kan utvecklas, och därmed minska risken för marginalisering. Det visar Elin Sundström Sjödin i sin avhandling.
When the reading brain skims texts, we don’t have time to grasp complexity, to understand another’s feelings or to perceive beauty. We need a new literacy for the digital age.