Mot bakgrund av förskolans betonade pedagogiska uppdrag är syftet med studien att bidra med kunskap om hur läs- och skrivundervisning kan gestalta sig och göras meningsfull i förskolans praktik.

Stefan Lundström och Anette Svensson har gjort en kvantitativ undersökning av hur gymnasieungdomar i årskurs två konsumerar och producerar fiktion, i skolan och på fritiden. Studien visade att kvinnor läste mer skönlitteratur och män spelade mer spel.

Väl valda bilder och illustrationer ger även läsare med dyslexi en annan typ av läsförståelse och uppmuntrar till egna tolkningar, associationer och liknelser att hänga upp informationen på. Det visar en studie av Eva Wennås Brante och Mona Holmqvist.

Mary Darmanin kritiserar i sin artikel "The ‘smallness’ of minimalist tolerance" EU:s minsta stat, Malta, för landets nuvarande utbildningspraxis när det gäller integration av invandrare och etniska minoritetselever.

Hur uppfattar pedagoger i förskolan att de nås av forskning och vetenskapligt grundad kunskap? Det är en av frågorna som Jenny Wolf undersöker i sin artikel i Didaktisk Tidskrift.

Ju skarpare verktyg vi kan utrusta våra framtida lärare med, och därmed deras elever eller studenter, desto bättre blir vi på att reflektera över vad vi gör med språket och vad språket gör med oss. Det skriver Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet och utbildad lärare, i en artikel om vikten av argumentationsanalys.

En undersökning om användning och upplevelser av digitala verktyg bland barn i åldrarna noll till sex år i Norge visar att 65 procent av barnen har använt datorer och 60 procent har använt lärplattor i hemmet innan de når en ålder av sex. I denna artikel identifierar Tove Lafton vad som är avgörande för utvecklingen av fältet av digitala metoder på förskolor i dag.

En vanlig uppfattning i debatten om det fria skolvalet är att segregation kan brytas genom att elever från förorterna har möjlighet att lämna sina bostadsområden. Men många elever som valt skolan i innerstaden byter tillbaka till sin gamla gymnasieskola. En anledning är en stark känsla av utanförskap, visar en artikel i tidskriften Educare.