Vilken litteratur och vilka texter som elever ska ha tillgång till har varit omdebatterat i alla tider. Forskaren Kristin Johansson har undersökt varför vuxna har så starka synpunkter på barns läsning.

Litteratur kan ge personliga och estetiska upplevelser, främja förståelse för andra människor, utveckla språkförmågan och användas i många ämnens undervisning, menar Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap.

Läsförmågan bland unga försämras och det är de mest sårbara eleverna som drabbas hårdast, enligt logopeden och forskaren Anna Eva Hallin. I sin forskning vill hon förstå hur man bäst kan stötta elever med språk- och lässvårigheter.

Elever i första klass lärde sig nya ord och utvecklade sitt språk på andra sätt i samband med aktiviteter kopplade till högläsning av bilderboken Molnbullar (webbradio).

This research aims to increase knowledge about how preschool teachers in three Nordic countries view their preschool’s physical and psychological literacy environment regarding read-alouds. (pdf)

I denne studien utforsker vi hvilke bøker som leses i norske barnehager og hvordan barnehagelærere begrunner valg av bøker. Artikkelen diskuterer funn i lys av teori om barnekultur, danning og estetisk erfaring. (pdf)

Målet med denne studien er å få innsikt i lesepraksiser i norske barnehager slik de kommer til uttrykk i en nasjonal spørreundersøkelse og fem semistrukturerte fokusgruppeintervju med barnehagelærere. (pdf)

Hensikta med denne studien var å få kunnskap om korleis norske barnehagelærarar grunngir eigne høgtlesingspraksisar i ein fleirspråkleg kontekst gjennom å reflektere over videoobservasjonar frå eigne lesehendingar. (pdf)

This article is about how educators’ dialogical–creative presentation of children’s picture books has the potential to make global sustainability concerns accessible to young children.

Denna studie handlar om hur en digital läsresurs (Polyglutt) används i den svenska förskolan. Syftet med studien är att utforska och analysera digitala läspraktiker inom den svenska förskolan och frågeställningarna löd som följande: 1) Hur deltar barn och pedagoger i läsaktiviteter med den digitala läsresursen? och 2) På vilka sätt remedierar den digitala läsresursen läspraktiker…

 Artikeln vill bidra med kunskap om hur 1–2-åriga barn interagerar i möten med litteratur och varandra när pedagoger inte är involverade. Tidigare forskning visar att högläsning och litteratursamtal är väsentliga inslag i språkutvecklande undervisning, men det finns utmaningar för förskolans personal att möta barnens läsglädje på ett givande sätt. (pdf)