Forskarna Agneta Gulz och Magnus Haake levererar en bredsida mot Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning om hur lärare bäst främjar små barns skrivkunskaper. "De väljer en berättelse och utgår från ett ramverk när de tittar på underlaget", säger Agneta Gulz.

Faktabilderböcker har ofta en undanskymd roll i förskolan, men det finns flera skäl att ge genren större utrymme vid högläsningen. Här förklarar Barbro Westlund, en nestor inom barns läs- och skrivutveckling, varför.

Elever upplever att det är meningsfullt att skriva om de får skriva texter som fyller en social funktion. Men om texterna bara ska läsas av en lärare eller om det ställs krav på eleverna som de inte kan hantera, kan de i stället känna en motvilja mot skrivande, konstaterar Magnus Jansson i sin avhandling.

Många med IF har svårt att kommunicera. En forskare har undersökt tre appar som tränar läsförmågan. Apparna gjorde att personerna som använde dem också talade mer och oftare tog kontakt med kompisar. S. 3-5

Hur förskollärare resonerar kring böckers olika funktioner vid högläsning analyseras. Dessa resonemang – baserade på inspelade fokusgruppsintervjuer – konceptualiseras teoretiskt utifrån ett sociokulturellt perspektiv som (re)mediering konstituerande boken som en särskild typ av artefakt. (pdf)

Vi har undersökt tre grundlärares konstruktioner av textförväntningar på narrativt skrivande genom textnära återkoppling med den grafiska modellen Berättelseansiktet och lärarnas reflektioner. (pdf)

Syftet med artikeln är att öka kunskapen om hur elever i årskurs 3 och 4 erfar och hanterar beskrivningar i berättelser och vad de behöver urskilja för att utveckla detta kunnande ytterligare. (pdf)

I artikeln beskrivs hur undervisning kan möjliggöra att gymnasielever lär sig att använda källor för att föra välgrundade och transparenta resonemang i utredande texter. Syftet med artikeln var att identifiera kritiska aspekter för sådant lärande samt hur undervisning kan designas för att synliggöra dessa. (pdf)