Rollspel och simuleringar för att förbereda blivande lärare på att möta vårdnadshavare och ett mer flexibelt stöd för nyblivna lärare ute på skolorna – det är några förslag från forskarna som tittat närmare på rektorers bild av nyexaminerade lärare. 

Artikeln analyserar hur rektorer verksamma i strukturellt missgynnade storstadsområden i Sverige (SMS-områden) diskursivt positionerar sitt ledarskap i relation till social rättviseteori (SRT) och Foucaults begrepp pastoral makt. (pdf)

This study examines how school leaders use Facebook as a leadership practice within contexts of public visibility, accountability, and governance. Drawing on dialogic public relations theory, it explores how policy demands and institutional expectations shape communication strategies. (pdf)

Vad krävs för att leda bättre? I specialskolan pågår ett utvecklingsarbete där rektorer möts för att lära av varandra, fördjupa sitt pedagogiska ledarskap och komma närmare undervisningen.

Utbildningen i den svenska skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men vad betyder det i praktiken? Den praktiknära forskningen där forskare, skolans huvudmän och skolans professioner samarbetar har blivit en allt viktigare faktor.

 Praktiknära forskning ska utveckla undervisningen, höja kunskapsresultaten och stärka skolans vetenskapliga grund.Men har eller får skolledare tillräckliga förutsättningar för att kunna svara på frågan ”Hur?” när forskningens resultat ska bli verklighet?

280 skolledare uppdelade i 26 lärgrupper. Alla med stöd av forskare vid Umeå universitet. Ett samarbete mellan universitetet, kommunen och skolledare i Malmö vill göra verkstad av praktiknära forskning och nå ut till klassrummen.

Granska, reflektera och ompröva ditt ledarskap när det behövs i den dagliga verksamheten. Professionellt lärande är mest effektivt när det utgår från den egna praktiken. Det konstaterar Emelie Johansson i sin avhandling ”Rektorers professionella lärande som förändring i och för praktik”.