Bengt Sjöstedts avhandling visar att skillnaderna i svensk- och dansklärares arbetsvillkor och förutsättningar är stora, vilket påverkar undervisningen. ”Mina viktigaste slutsatser är att likvärdigheten i svensk skola måste återinföras och att svenskämnet måste präglas av en synlig pedagogik”, säger han.

Forskaren Lena Tyrén har undersökt ett skolutvecklingsprojekt och vad som händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet. ”Jag är intresserad av hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg med de yngsta barnen”, säger hon.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Vad är det som styr rekryteringen av prefekter och forskarstudenter vid högskolor och universitet? Denna fråga har Thomas Sandstedt undersökt i sin avhandling. "Studien baseras på sammantaget 32 intervjuer vid sju olika lärosäten över hela landet", säger han.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Svenska lärare vill i högre grad bli styrda utifrån, från exempelvis Skolverket eller skolledaren, vilket tyder på en osäkerhet på vad som gäller i skolan. Det menar forskaren Wieland Wermke. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Ett allt större problem är det ökande antalet avhopp bland nyutexaminerade lärare. Många anser att redskapen de har tillägnat sig under utbildningstiden är otillräckliga. Eva Edman Stålbrandt har studerat hur skolsimuleringar kan användas som ett yrkesförberedande redskap för lärarstudenter.