Många initiativ till strategiska initiativ vid svenska universitet handlar främst om att stärka bilden av universitetet utåt. Ändå kan de få djupgående, om än ibland oförutsedda, interna konsekvenser, visar Sara Karlsson i sin studie.

Hur organiserar sig skolan kring utveckling och förbättring på olika nivåer? Det är den övergripande frågan som Daniel Nordholm utforskar i sin avhandling.

Oklara idéer om vad som ska förändras, brist på resurser och krav på snabba förändringar från förvaltningen motverkar rektorers planerade utveckling- och förändringsarbete, visar Jaana Nehez i sin avhandling.

Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

Lisa Hellström belyser i sin avhandling problemen med definitioner och mätmetoder för mobbning. Hon har studerat så kallad peer victimization och ledarskap i skolan, med ett fokus på metodfrågor.

Bidrar projekt som strategi för skolutveckling till varaktig utveckling? På vilka sätt uppfattar rektorer och pedagoger att den verksamhet som de är en del av förändrats av två skolprojekt? Det frågar sig Åsa Löfqvist i sin avhandling om skolutveckling.