Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Fyra av tio ungdomar i åldern 13-15 år uppger att de någon gång skadat sig själv, visar Jonas Bjäreheds forskning. – Det är bra om man i skolan på ett avdramatiserat sätt kan närma sig och prata med elever som skadar sig, och man ska inte vara rädd för att fråga om de här sakerna, säger han.

I sin forskning om undervisningens "verkstadsgolv" har Fredrik Lundström analyserat samtal på ett elprogram i en kommunal gymnasieskola. – I ett klassrum pågår det så mycket som man först inte ser, säger Fredrik Lundström.

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Ett nära och tydligt ledarskap i förskolan har betydelse för den pedagogiska kvaliteten. – Det blir ett kvalitetstänk, säger Maria Styf, som forskat om förskolans ledningsstruktur.

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Lina Nyroos har skrivit en avhandling om institutionella normer i samtal och hur dessa normer uppkommer. - Jag har alltid varit intresserad av samtalsforskning. Vad gör vi när vi pratar med varandra? Institutionella samtal har vi alla, till exempel på jobbet. Därför intresserar jag mig speciellt för den typen av kommunikation, säger hon.