This study used a playful approach to listen to children's voices about play spaces in their primary school.

Som kognitionsvetare är Peter Gärdenfors expert på hjärnan och hur den fungerar – men det är kroppens behov han lyfter fram. ”Är kroppen med så lär du dig bättre”, säger han. ”Men skolans struktur begränsar motivationen.”

Artikeln presenterar en studie där lärare i förskoleklass, tillsammans med forskare, inkorporerar lek i undervisningen. Som teoretiskt perspektiv används Lekresponsiv undervisning, där lärare och elever växlar, i kommunikationen, mellan vedertagen kunskap (som är), fantasi (som om) och prospektivt tänkande (tänk om).

Pedagoger på fritidshem behöver släppa på kontrollen och själva delta mer i den musikaliska leken, anser Mona Persson Aronson, forskare i musikpedagogik vid Karlstads universitet. "Upplever barnen att det blir för mycket skola på fritids vill de inte vara kvar", säger hon.

I en ny undersøgelse finder danske forældre sammenhæng mellem deres børns trivsel, og hvor meget de leger. Men legen er samtidig under pres.

I forskningsprojektet "Den lekfulla staden social hållbarhet och gröna förlängda skol- och förskolegårdar" undersöker månandens forskare, Sara Frödén, lekmiljöer ur ett socialt hållbarhetsperspektiv med särskilt fokus på jämställdhet. Forskningen visar att gröna miljöer gynnar olika former av lek, är mer utmanande och inkluderar fler än lek på en traditionell skolgård.

Hur gör man leken till en del av undervisningen? Ordna inte bara organiserade lekar, bejaka också barns spontana initiativ till lek. Och hjälp dem att vidareutveckla lekarna. Det menar Cecilia Wallerstedt och Niklas Pramling som forskat om hur man kan arbeta ”lekresponsivt”. 

När Ebba Theorell studerade barns krigslekar förvånades hon över hur försiktiga de var med att inte snudda vid varandra trots väldigt dynamiska rörelser. I sin bok ”Se krigsleken” förklarar hon varför vi inte alltid ska stoppa dessa lekar utan sätta oss in i vad barn utforskar i dem.