This study draws on a one-year ethnographic study in a first-grade primary school in a major city in Norway. Through a collective researching-body-assemblage, we explore what happens when new Barbie dolls with greater variety in body shapes and skin colour are introduced as an inclusionary effort by the municipality. (pdf)

Hälsoeffekten av barnens riskfyllda lekar är så stor att det är ett sämre alternativ för dem att inte utsätta sig för risken, visar forskning som Folkhälsomyndigheten sammanställt. "Lekarna är också bra för den sociala interaktionen", säger utredaren Emma Franzén.

I denne artikel udforskes 0–3-årige børns lavmælte handlinger i forhold til, hvordan både barnet og dets handlinger gøres synlige for andre børn og pædagoger.

Vill barnen mest ha ”fri lek” på fritidshemmet? Eller vill de att vuxna styr upp verksamheten? De vill ha både och, visar ett forskarteam från Linnéuniversitetet som tagit in synpunkter från ett 40-tal barn. Så här kan man hitta balansen mellan fritt och styrt, enligt forskarna.

 När flickor och pojkar på mellanstadiet i allt högre grad leker var för sig upprätthålls starka könsnormer – som i sin tur kan bidra till machoattityder och ökad mobbning. Det konstaterar Silvia Edling och hennes forskarteam på Högskolan i Gävle.

Ny forskning vid Karlstads universitet visar att ”pojkaktigt” lekbeteende vid 7 års ålder kan kopplas till både beteendeproblem och autistiska drag.

Digital lek är numera en del av barns och ungas vardag, men deras eget perspektiv har ofta saknats i forskningen. Fiona Loudoun har forskat om hur barnen själva upplever spelande och varför de väljer lek i den digitala världen.