Hur hjälper vi barn som har svårt att leka med andra barn? I en ny avhandling studeras metoder som ger förskolepedagoger verktyg för att stötta barn i det sociala samspelet.
Hur kan förskollärare undervisa i naturvetenskap och samtidigt integrera lek och barns intressen? Den frågan står i centrum för Anna Henrikssons avhandling Att orkestrera naturvetenskapslek i förskolan – lekresponsiv undervisning för social och kulturell hållbarhet, framlagd vid Högskolan Kristianstad.
I denne studien undersøkes hvordan norske femåringer forstår og anvender begrepet «rettferdighet» i stokastiske situasjoner som oppstår i barns frilek. Til tross for at sannsynlighet ikke er et tema i rammeplanen for barnehagen, indikerer funn fra prosjektet Stochastics in Children’s Outdoor Play (SCOP) at barn intuitivt engasjerer seg i stokastiske resonnementer når de møter situasjoner…
Barn föredrar kooperativa brädspel framför konkurrerande brädspel. Det visar Malin Eriksson som forskat om barns agerande utifrån olika former av brädspel.
This study draws on a one-year ethnographic study in a first-grade primary school in a major city in Norway. Through a collective researching-body-assemblage, we explore what happens when new Barbie dolls with greater variety in body shapes and skin colour are introduced as an inclusionary effort by the municipality. (pdf)
Aktiva insatser och ett medvetet arbete med språket. Det är vad som krävs för att integrera barn som inte har svenska som modersmål i förskolan, visar Charlotte Löthmans avhandling.
Att klara något riskfyllt i lek utomhus ger barn känslan av att lyckas. Det behövs för att barn ska bli ”robusta” och klara motgångar. ”Om vuxna ingriper lär de sig inte att hantera risker”, säger forskare.
Hälsoeffekten av barnens riskfyllda lekar är så stor att det är ett sämre alternativ för dem att inte utsätta sig för risken, visar forskning som Folkhälsomyndigheten sammanställt. "Lekarna är också bra för den sociala interaktionen", säger utredaren Emma Franzén.