Digital lek är numera en del av barns och ungas vardag, men deras eget perspektiv har ofta saknats i forskningen. Fiona Loudoun har forskat om hur barnen själva upplever spelande och varför de väljer lek i den digitala världen.
Mange skoler har sett skoleleie elever allerede i 2. klasse. Løsningen kan være å se mot barnehagen for å skape en mer naturlig overgang til skolen, mener forsker.
I fjor gikk startskuddet for et prosjekt med mer lek ved seks Hamar-skoler. Forskere som har fulgt prosjektet, konkluderer med at elevene trives langt bedre. Og de lærer like mye.
Barn med utländsk bakgrund och barn med autism känner sig oftare exkluderade på skolgården. Men så skulle det inte behöva vara, menar forskaren Michelle Bergin som studerat hur barns rätt till lek och inkludering kan garanteras på rasterna.
När barns krigslekar inte tillåts, eller ignoreras, riskerar barnen att distanseras från undervisning och gemenskap i förskola, skola och fritidshem. Barnen går också miste om möjligheter att utvecklas.
– Förutom det grundläggande, att inkludera alla, kan läraren plantera kulturella redskap i leken och exempelvis lägga till att skrivande eller räknande blir en förutsättning för att leken ska fortsätta, säger Niklas Pramling, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet som forskat om vilka förutsättningar som krävs för att använda lek i förskolans undervisning.
Ett ökat engagemang och ett mer lustfyllt sätt att lära. Det är de främsta vinsterna med lekresponsiv undervisning, enligt förskoleläraren Therese Jonsson.
Vilken roll lek ska ges i förskolan har varit i fokus för forskning inte minst sedan undervisning infördes som begrepp i förskolans uppdrag. Bland forskare och lärare går en skiljelinje mellan att införliva undervisningen i leken, med vuxna som deltagare, och att inte använda barns lek för syften utanför leken självt.