Socioekonomiska skillnader leder till ökad segregation och att de kommunala skolorna får dra det tyngsta lasset. "Om man jobbar som rektor på en utsatt skola upplever man ofta att det inte finns tid att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Det pågår ständigt bränder att släcka", säger Petter Sandgren, forskare vid Stockholms universitet.
Digitala verktyg används ofta till annat än skolarbete i klassrummet. Detta tar upp en stor del av undervisningstiden, vilket främst drabbar elever som har särskilda behov, menar Lars Almén som undersökt effekterna av digitaliseringsstrategin.
Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!
I denna studie vill forskarna undersöka hur inkluderande undervisning i ämnet idrott och hälsa kan se ut, när fokus riktas mot elever med dolda funktionsnedsättningar. I studien påvisar forskarna en komplex bild där flexibilitet och lyhördhet hos läraren är av yttersta vikt för att skapa en inkluderande miljö för målgruppen.
Studieengagemang och ansträngning är viktigt för att elever ska uppnå höga betyg, men det förutsätter också mycket hemarbete och ett omfattande föräldrastöd. Resursstarka elever med akademiska traditioner gynnas, och andra missgynnas i dagens skolsystem. Det visar en etnologisk avhandling från Uppsala universitet.
Matematiklärarna känner sig osäkra i sin lärarroll och undervisningen täcker inte in hela kunskapsinnehållet. Så ser det ut i många skolor i landets socioekonomiskt utsatta områden, enligt Victoria Rolfes avhandling.
I skolklasser med en hög andel elever med sämre socioekonomiska förutsättningar täcker undervisningen in färre delar av kunskapsinnehållet i matematik, och lärare uppger i högre grad att de inte är väl förberedda på att undervisa. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.