Allt fler elever i högstadiet och gymnasiet har det tufft med läsningen, men det vill nu forskaren Paula Wiktorell få stopp på. Nu påbörjar hon ett forskningsprojekt med syftet att hjälpa skolor med hur trenden ska vändas.

Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text. Det skriver Skolforskningsinstitutet i en översikt som sammanfattar det vetenskapliga kunskapsläget kring hur lässtrategiundervisning kan bidra till förbättrad läsförståelse (2019). 

Elever i mellanstadiet använder skrivande för att lära sig mer om ett ämne men också för att positionera sig bland klasskamraterna. Krav på stavning eller en specifik form kan dock skapa motvilja till att skriva, visar forskaren Magnus Jansson i en avhandling.

Artikeln handlar om lärares reflektioner över språk-, skriv- och läsundervisning för yngre elever. Lärarnas målsättning är att utveckla inkluderande undervisningspraktiker. Deras intention är att förebygga, identifiera och undanröja hinder så att alla elever får förutsättningar att delta och lära i skriftspråkundervisningen.

Att lära sig läsa och räkna hör i början på lågstadiet till grundläggande färdigheter. Vissa elever kämpar med att tillägna sig dessa färdigheter. Forskaren Hanna Lindström-Sandahl har utvecklat och utvärderat specialpedagogiska undervisningsprogram som kan göra stor skillnad för elever som visar tidiga svårigheter med att läsa och räkna.

I årskurs sju utgör skönlitteratur cirka en tredjedel av undervisningstiden i svenska. Men fokus ligger på läsförståelse, inte på litterära genrer och begrepp. Det konstaterar forskaren Anna Nissen som gjort en jämförelse med övriga Norden.

Skönlitteratur får inte reduceras till färdighetsträning för läsning. Det betonar forskaren Louise Almqvist, som har skrivit en avhandling om hur lärare kan använda skönlitteratur i demokratiska samtal om sexualitet och värdegrund.

Tidig läsundervisning behöver både ha fokus på avkodning av bokstäver och ord och stärka barns generella språkförståelse. Redan i förskolan kan pedagogerna lägga en bra grund, som sedan kan utvecklas i förskoleklass och årskurs 1-3. Det säger Tarja Alatalo som forskar om läsundervisning, från förskolan och upp till lågstadiet. 

Hur kan lärare förbereda eleverna för läsning av digital text på webbsidor? Två högstadielärare i Göteborg har tillsammans med forskaren Lisa Molin undersökt hur undervisningen kan stärka elevers förståelse för digitala och multimodala texter.

Intresset för att läsa minskar bland svenska ungdomar, vilket skapar utmaningar för litteraturundervisningen i skolan, särskilt när det gäller motivationen. Samtidigt finns en stor medvetenhet hos lärarna om hur viktigt det är att väcka läslust.

28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020, vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier.