Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.
Barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson som forskat om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn med autism.
Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.
Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.
I sin avhandling har Martin Göthberg undersökt hur gymnasieelever förstår dramatext i en process - från en första läsning av okänd text till den kroppsliga gestaltningen i form av teaterföreställningar för publik.
Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.
Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.
Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.
I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.
Betydelsen hos ett sammansatt ord är långt ifrån självklar. Lisa Loenheim visar att inlärning av olika sammansättningar tar tid och kräver mycket repetition.
Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.