Emil Holmer undersöker i sin studie läsutveckling hos döva och hörselskadade elever som går på teckenspråkiga specialskolor och som håller på att lära sig att läsa.

Sari Vuorenpää har i sin avhandling undersökt hur samtal om uppstår i och kring skrivundervisning kan gå till i grundskolans flerspråkiga miljöer.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.

Ann-Lova Olsson utforskar läsning och skönlitteraturens bildande kraft i sin avhandling.

Svenskämnet på gymnasienivå präglas av en ökad fragmentering och komprimerade texter som begränsar möjligheterna för eleven att läsa längre sammanhängande litteraturutdrag samt till fördjupande och kritiska diskussioner, konstaterar Christoffer Dahl i sin avhandling.

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.