Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Gerd Pettersson ställer i sin avhandling frågan hur glesbygdsskolan klarar det specialpedagogiska uppdraget och därmed att operativt genomföra och driva en specialpedagogisk verksamhet.

Skolkontexten har direkta och indirekta effekter på ungas riskbeteenden. Det visar Gabriella Olsson i sin avhandling.

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

I Norge infördes år 1860 en lag om fast skola, vilket innebar att ett mängd skolhus uppfördes som fick stor betydelse för folkupplysning, demokratiutveckling och nationsbyggande. Leidulf Mydland har undersökt skolbyggnadens betydelse som kulturminne i lokalsamhället.

Vad innebär det för barnens upplevelser när förskolan flyttar sina vardagliga aktiviteter utomhus? Det har Kari-Anne Jørgensen forskat om.