Hur ska man bedöma en elev i matematik om eleven inte förstår begrepp i uppgiften och saknar ord för att resonera och beskriva lösningen? Det har forskare och lärare undersökt i muntliga provsituationer med andraspråkselever i årskurs 9. Resultaten och slutsatserna delar de med sig av i det här avsnittet av Lärare & Forskning. (webbradio)

Studiens övergripande syfte var att undersöka på vilket sätt elever i årskurs 9, med svenska som andraspråk, samtalar kring och löser matematiska problem under en bedömningssituation som efterliknar en verklig muntlig nationell provsituation. (pdf)

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka möjligheter elever får för att lära sig förstå likvärdiga bråk vid olika lektionsdesigner. (pdf)

Denna artikel tar utgångspunkt i ett kombinerat forsknings- och utvecklingsprojekt som har bedrivits i samarbete mellan två forskare och tre förskollärare. (pdf)

I följande artikel diskuteras vad som karaktäriserar lärares handlingar som främjar elevers engagemang, i en lärandeverksamhet där de tillsammans med sina klasskamrater utforskar de geometriska begrepp som relaterar till begreppet cirkel. (pdf)

Gymnasieelever som tror på sin förmåga att klara kommande matteuppgifter är mer aktiva i klassrummet, visar en ny avhandling. "För att även få med sig de osäkra eleverna behöver läraren skapa en miljö där alla känner sig trygga att göra fel", säger Erik Bergqvist, forskare vid Luleå tekniska universitet.

Ny forskning från Luleå tekniska universitet visar hur gymnasieelevers självuppfattning inom matematik påverkar deras motivation och engagemang i klassrummet. Erik Bergqvist, har i sin avhandling undersökt elevernas uppfattningar om sina matematiska förmågor och hur dessa påverkar deras engagemang i ämnet.

Förr var nyttan av matematik uppenbar, i dag är den mer abstrakt. Samtidigt brister likvärdigheten. Det är hinder som forskaren Anette Bagger och hennes nät av lärare hittar nya vägar för att komma runt.