Matematik används inom många yrken, men kan komma till uttryck på olika sätt. I en ny studie undersöks om och hur elever upplever matematik som en aspekt av yrkeskunnande på gymnasiets Naturbruksprogram med inriktning djurvård.

Syftet med artikeln är att beskriva och exemplifiera matematiska aspekter som mellanstadieelever behöver urskilja för att utforska bassystemets struktur. Datamaterialet är hämtat från en learning study i årskurs 4 med 44 elever, där en iterativt utvecklad lektion har utformats inspirerad av learning activity och El’konin-Davydov-programmet (ED-programmet).

Under hösten 2021 gjordes en kartläggning av matematikundervisningen i 95 förskoleklasser i syfte att bidra med kunskap om vad kvalitet i undervisning kan innebära och vad elever ges möjligheter att lära om tal, tals egenskaper och dess användning.

Increasingly, mathematics educators see the importance of representation of diversity in pedagogical texts. The number of identity markers often considered has increased over the previous half century, and now includes, for instance, gender, class, ethnicity, religion, functionality, and sexual orientation. We investigate representation of different identity markers in Norwegian mathematics exams in compulsory school (Grunnskolen)…

När en viss typ av uppgifter i matematik är särskilt svåra att lösa, och vissa elevers resultat inte blir bättre år efter år, är det dags att undersöka var svårigheten ligger, menar forskaren Helena Eriksson. Hon hoppas att fler lärare ska undvika att ”bota symptomen” när det ofta är ett grundläggande problem som kan lösas…

Att lösa rutinuppgifter är vanligare inom matematikundervisningen i Sverige jämfört med att lösa problem. Varför är det så när problem utan känd lösningsmetod skapar bättre förutsättningar för att lära sig matematik? "Det finns en motsättning mellan kort- och långsiktiga fördelar", säger matematikprofessor Johan Lithner.

Att låta yngre elever utforska algebraiska uppgifter tillsammans i klassrummet har ett särskilt värde för att främja elevernas matematiska tänkande, menar läraren och forskaren Sanna Wettergren.

Ofta tror vi att elever förstår tiobassystemet, fast de egentligen inte gör det, konstaterar forskaren Marie Björk. Nu har hon ringat in ett par aspekter som kan göra undervisningen enklare.

Begreppet gränsvärde upplevs ofta som svårt av gymnasieelever. Ibland försöker de till och med använda det som ett eget räknesätt. Därför bör man koppla undervisningen till elevernas vardagsliv, menar forskaren och lärarutbildaren Abraham Kumsa Beyene.