Svensk skola behöver satsa mer på lärares ämnesspecialisering och undervisningskvalitet för att stärka elevresultaten i matematik och läsförståelse. Det visar Mari Paloniemi Lindströms forskning.
Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.
I artikeln undersöks hur två ämneslärare som undervisar nyanlända elever på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram i ämnena matematik och samhällskunskap talar om och arbetar språk- och kunskapsutvecklande för att stärka elevers lärande. (pdf)
Elevernas självförtroende i matematik har ett starkare samband med deras prestation i ämnet än vad deras socioekonomiska bakgrund har. Den slutsatsen drar Lena Asp efter en analys av hur 4 000 fjärdeklassare i Sverige upplever undervisningen och sin lärandemiljö i matematik.
This study aims to explore what ambitious mathematics instructional practices are carried out in the classroom during a national-scale mathematics teacher professional development program and investigate the variability in use of those practices.
Decades of research show that tests, beyond assessing student knowledge, are powerful tools for promoting learning. However, high-stakes tests can also cause stress and disengagement. To utilize tests to encourage and motivate students, we implemented a mastery-based testing system in a large-enrollment general chemistry course (N = 234).
Idag saknar många elever i högstadiet och gymnasiet en grundläggande taluppfattning, vilket gör det svårt att utveckla en djupare matematikförståelse. För att stärka den tidiga matematikundervisningen har lärare i F-3 gått fortbildning om grundläggande taluppfattning och progression under läsåret 2024-25.
Det verkar finnas stora problem med matematikundervisningen i landet om vi ser till andelen elever som går ut grundskolan utan godkända betyg. Dessutom är siffrorna nästintill katastrofala på enskilda skolor. I dagens inlägg resonerar Arne Engström kring frågan om det är dags att tänka annorlunda kring matematikundervisningen på högstadiet och ger ett konkret förslag.
Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.
Mari Paloniemi Lindström har undersökt hur olika aspekter av lärares professionella kompetens påverkar elevernas prestationer i matematik och svenska i årskurs 4 och 6, samt meritvärdet i årskurs 6.