Vilka möjligheter att arbeta med matematisk problemlösning genom matematikuppgifter, erbjuds elever i gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Jonas Jäder undersöker i sin avhandling.
Margareta Laumann, matematikutvecklare och förstelärare i matematik på Frölundaskolan, bloggar om hur vi kan undervisa så att eleverna får använda sin egen förmåga att tänka. Om läraren litar på elevernas tänkande stärks deras självförtroende och de blir mer ”matematiska”. Exemplet är hämtat från en lektion om area och omkrets i en högstadieklass.
Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.
Vad karaktäriserar algebrauppgifter i svenska läromedel för årskurs 8 och på vilka sätt och ändras algebrakaraktäristika i svenska läroböckers algebrauppgifter över tid? Det är frågor som Kristina Palm Kaplan undersöker i sin avhandling.
Hur förstår en sjuåring relationerna mellan tals delar och helhet? Och hur ser matte-undervisningen ut för de yngsta eleverna. Genom att analysera lärares olika sätt att undervisa om samma sak, går det att vaska fram olika lärandemöjligheter, menar Anna-Lena Ekdahl, doktorand vid Jönköping university.
Andreas Ebbelind vill med sin avhandling bidra med insikt om hur erfarenheter från lärarutbildningen spelar roll i blivande lärares föreställningar om sig själva som lärare i matematik.
Elever inom gymnasieskolan erbjuds begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. För att fördjupa förståelsen för problemlösning har Jonas Jäder även studerat några av de komponenter som är värdefulla för elevers problemlösande.
Vad utmärker matematikundervisning där relationer mellan tals delar och helhet ses som grunden för att lära sig addition och subtraktion hos barn i åldrarna 5-8 år? Det har Anna-Lena Ekdahl forskat om.
Få uppgifter i matematikböcker på gymnasiet kan betraktas som problemlösningsuppgifter. Det går emot vad läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på som givande metoder för att lära sig matematik, konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.