Elisabet Bellander, Michael Blaesild och Lisa Björklund Boistrup visar att förståelse för både matematikämnet och byggämnet kan främjas när de två ämnena integreras. Utifrån ett aktionsforskningsprojekt har de skapat en modell där de illustrerar hur matematik kan vara en del av yrkesarbetet, som ett redskap för planering och problemlösning.
Ulrika Ekstams avhandling visar att speciallärare har högre nivå av upplevd självförmåga att undervisa elever i behov av stöd i matematik, jämfört med matematiklärarna.
Formativ bedömning är bra för elevens lärande i ämnet matematik. Men återkopplingen måste vara genomtänkt och rymma tid för eleven att reflektera, menar Charlotta Vingsle som forskat om formativ bedömning i matematikundervisningen.
För att förstå vad undervisning är behöver man beakta att det som sker är ett lärande även för lärare. Det konstaterar Andreas Eckert som har forskat om matematikundervisning.
Elever som uppmuntras att konstruera egna lösningar lär sig mer matematik. Det visar Jan Olsson i sin forskning om hur digital teknik kan användas i undervisningen.
Forskare och lärare kopplar ofta elevernas intresse till gruppdynamik och relationer i klassrummet, men eleverna tycker att matematiken i sig är intressant. Det visar Rimma Nymans forskning om elevers intresse och engagemang.
I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.
Jöran Petersson har forskat om invandrade andraspråkares studieresultat i matematik i deras fortsatta skolgång. Han har särskilt belyst undergrupper av andraspråkare, som nyanlända, tidigt anlända och övriga andraspråkare.