Vad är förskolans roll när det gäller förskolebarns matematiska kommunikation? Det har Marita Lundström forskat om.

Syftet med Helena Johanssons avhandling är att utforska hur matematiskt resonemang påverkar gymnasieelevers möjligheter att nå målen i fysikämnet, och hur vardagliga matematiska exempel påverkar studenters förmåga till matematiska resonemang.

Lärarfortbildning i formativ bedömning kan öka elevers prestationer i matematik, men lärare behöver tid och stöd i fortbildningen. Det visar Catarina Andersson i sin avhandling.

I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

Två learning studies som genomfördes med högstadielärare i matematik gav lärargruppen större kunskap om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet, och även hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.

Hur kan dynamiska matematikprogram användas för att öka möjligheterna för elever att utveckla sin förmåga att föra matematiska resonemang? Det har forskaren Mats Brunström undersökt.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.