Hur ska skolan och högre utbildning möta klimatångest, demokratisk oro och ett splittrat medielandskap? Det är frågor som står i centrum i den nya antologin Lärande som samhällsutmaning i en osäker samtid, utgiven av forskare vid Högskolan i Gävle.

Miljö- och hållbarhetsfrågor kan väcka starka känslor i klassrummet, ibland i form av både förnekelse och motstånd. Detta framgår av Linnea Urbergs avhandling, som nyligen har utsetts till Lärarpanelens favorit. ”Moraliserande undervisning riskerar exkludering, men didaktiska strategier skapar tillit, lärande och möjligheter”, skriver panelen i sin motivering.

191 millioner er satt av til innkjøp av utstyr for å mer praktisk læring og lek fra 1-10. trinn. Dette er skoleforskernes anbefalinger.

”Utbildning är en av våra viktigaste nycklar till en hållbar framtid. Jag har alltid drivits av frågan hur skolan kan bli en plats där barn och unga inte bara lär om världen, utan också får vara med och förändra den”, säger forskaren Anna Mogren.

Att motivera och rusta unga för att agera mer klimatvänligt är en både nödvändig och utmanande uppgift för skolan. Erfarenheter från en forskningsstudie bland gymnasieelever pekar på behov av balans i undervisningen, där elevernas riskuppfattning är den starkaste drivkraften för att vilja agera klimatsmart.

”Jag drevs av nyfikenhet och ville bidra till att utveckla undervisningen inom hållbar utveckling. Jag har alltid haft ett starkt intresse för miljöfrågor, men upplevde ofta att det var svårt att engagera eleverna”, säger Nina Christenson, docent i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet.