Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.
”Hur borde det vara?” Gymnasieelever som ställs inför den frågan utvecklar en större förståelse för priset på varor och tjänster som bidrar till negativ miljöpåverkan.
Maktlöshet och hopplöshet. Svenska gymnasieungdomars känslor inför framtiden när det kommer till miljöfrågor är allt annat än positiva visar Kajsa Krammings avhandling.
Olof Östergren visar att ökande skillnader i dödlighet mellan inkomstgrupper har bidragit till ökande skillnader även mellan utbildningsgrupper eftersom utbildning är en bestämningsfaktor för inkomst.
Maria Sundler, Cecilia Dudas och Per Anderhag redovisar kritiska aspekter för att förstå växthuseffekten och beskriver i sin studie konkret hur undervisningen kan underlätta för elevers förståelse.