Anton B. Andersson har utforskat hur socialt kapital bidrar till att skapa ojämlika utfall för unga vuxna.

Sofie Areljung har forskat om villkor för att pedagoger ska realisera naturvetenskapsundervisning i förskolans kunskapskultur.

Karin Forslings studie visar att att implementering av digitala verktyg jämsides med fortbildning för lärarna och lärarnas spontana kollegiala lärande leder till skolutveckling.

I sin avhandling lyfter Erika Boström fram resultat som bidrar till kunskap och förståelse av orsaker till lärarnas införlivande av formativ bedömning.

Hur kan formativ bedömning kan bedrivas och vilka krav den ställer på sin utövare och på vilka sätt kan undervisningen ge möjligheter för elever att utveckla självreglering av sitt lärande? Det är frågor som Charlotta Vingsle utforskat.

Ylva Bjereld har utforskat mobbning i de nordiska länderna, vilka resurser som potentiellt kan stärka mobbade barns psykiska hälsa. Frågor om hur relationer till lärare har också en väsentlig plats.

Olle Nordberg har i sin avhandling studerat 18-åringars läsande ur olika synvinklar för att kunna diskutera deras attityder till läsning och deras förmåga att läsa fiktionstext utifrån ett brett empiriskt underlag.

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Martin Malmström har forskat om synen på skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans läroplaner.

Undervisningen av livsmedelshygien i hem- och konsumentkunskap behöver förstärkas, det anser Marie Lange som forskat i ämnet.

Genom att genomskåda gymnasievalets förmenta neutralitet synliggör eleverna hur marknadsstyrningen av utbildning i allmänhet och iscensättningen av mässorna i synnerhet tycks ligga i skolornas, snarare än elevernas intresse, konstaterar Martin Harling.