Annika Hellman har i sin avhandling undersökt elevers subjektsskapande och tillblivelser i bild och medieundervisningen på gymnasiet.

Ett av Karin Stenlunds syften har varit att undersöka vilka klassrumsaktiviteter som förekommer i klassrummet och hur det specifika textarbetet går till utifrån den övergripande frågan kring vilka förutsättningar till utveckling av läsförmågan elever ges i klassrummet.

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling hur fokus för dokumentation i förskolan förskjuts från enskilda barn mot förskollärares aktivitet, samtidigt som dokumentationen skapar nya möjligheter för vad förskolans verksamhet och kvalitet kan bli.

Rimma Nyman vill med sin avhandling vinna nya insikter om intresse manifesterat som elevengagemang i matematikklassrummet och därmed om förutsättningar för matematikundervisning.

Hur kommer entreprenöriellt lärande till uttryck i den pedagogiska praktiken avseende undervisning, lärande och bedömning? Det är en av huvudfrågorna i Monika Diehls avhandling.

Kajsa Kramming har forskat om hur gymnasieungdomar uttrycker sig om miljöfrågor. Ett övergripande resultat av studien är att de likställer hållbar utveckling med miljöfrågor.

Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.

Sabina Gusic vill med sin avhandling bidra till kunskap om krigstraumatiserade flyktingungdomar i syfte att lättare upptäcka och utreda dissociativa symptom.

Katharina Dahlbäck har utforskat svenskämnets estetiska dimensioner, som exempelvis dans, musik, bild och drama genom att belysa och problematisera estetiska uttrycksformer i svenskämnet.

Formelaktiga ordsekvenser , som "Ha en bra dag", tycks spela en viktig roll i främmandespråksinlärarens språkliga tillägnande, visar Parvin Gheitasi i sin avhandling.

Med fokus på förskolans vardag visar Sara Dalgren hur aspekter av socialt samspel som ofta ses som triviala, i själva verket utgör centrala delar i den förskolepedagogiska praktiken.

Eva Nilsons avhandling handlar om hur nationell examination av den litterära läsningen – över tid – har konstruerat olika läsare.