Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.
Gerd Pettersson ställer i sin avhandling frågan hur glesbygdsskolan klarar det specialpedagogiska uppdraget och därmed att operativt genomföra och driva en specialpedagogisk verksamhet.
Katarina Lagercrantz All har i sin avhandling undersökt den kommunala vård- och omsorgsutbildningens betydelse, så som den kommer till uttryck i elevernas beskrivningar av sina personliga utbildningsprojekt.
Hur pratar lärare och elever pratar om olika sorters mat, vad sägs mellan raderna och vad detta kan få för konsekvenser för lärandet om hälsa? Dessa frågor ställer Ingela Bohm i sin avhandling om undervisningen i hem- och konsumentkunskap.
Vad innebär det att vara kritiskt på historielektionen? Sergej Ivanov har jämfört undervisningen i tre olika gymnasieklasser i tre olika länder - Sverige, Ryssland och Australien.
Flickor strävar i större utsträckning än pojkar efter att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Det visar Eva-Lena Lindster Norberg i sin avhandling.
Syftet med Ingrid Lennartson-Hokkanens avhandling är att synliggöra, analysera och diskutera bedömning och återkoppling av skrivande hos nya studenter vid en professionsutbildning.
Företagsekonomi är ett av Sveriges största utbildningsämnen. Trots det vet vi lite om vilka som söker dessa utbildningar och varför de gör det. Eva Lindell har i sin avhandling utforskat dessa frågor.