En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.

Syftet med Pernilla Garmys avhandling är att utvärdera DISA:s effektivitet avseende att minska depressiva symtom och förbättra självskattad hälsa hos ungdomar, undersöka vilka erfarenheter ungdomar och ledare har av DISA, samt belysa programmets kostnadseffektivitet.

Språkvalet påverkas också av sociokulturellt grundade attityder som eleverna har, i synnerhet sådana som skapar närhet till språket eller visar på språkkunskapernas användbarhet. Erik Cardelús har i sin studie utforskat elevers motivationsprocesser och attityder vid studier och lärande av moderna språk.

Med utgångspunkt ur barnkonventionen och undersöker Ann-Louise Ljungblad i sin avhandling möjligheter och hinder för barn att delta i demokratiska undervisningsrelationer. Resultatet ger insikt om att mötet i nuet med unika barn inte kan evidensbaseras.

Kamilla Peuravaara har i sin avhandling undersökt unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning och deras strategier för att vara ”som en vanlig tjej”.

Hur tar elevers och lärares interaktion form och hur organiseras undervisningen? Genom att i detalj studera den interaktionen vill i sin avhandling Mikaela Åberg lyfta elevers och lärares dagliga liv, klassrummets organisering samt de konkreta villkor för lärande som specifika pedagogiska upplägg ger.

En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Men det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Peter Carlman vill med i sin avhandling fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan.

Möjligheterna till givande helklassdiskussioner ökar om läraren tar hänsyn till potentialen för klassen att både argumentera och göra matematiska kopplingar. För att kunna hantera alla dessa utmaningar är det viktigt att läraren noggrant har tänkt igenom troliga elevlösningar innan lektionen, visar Maria Larssons forskning.

Osa Lundberg har i sin avhandling studerat hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Studien belyser flera frågor, bland annat hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.