Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Ungdomarnas samspel online präglas av en stödjande kultur även om där också finns inslag av kränkningar. Det konstaterar Liselotte Eek-Karlsson i sin studie över ungas samspel i sociala medier. Hennes resultat visar att det i ungdomarnas samspel online uppstår en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som råder i online-kommunikationen.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.

Små barns kroppsliga samspel och berättande med fysiskt material är en del av deras litteracitet. Det visar Sara Hvit Lindstrand i sin avhandling.

Det är viktigt att betona sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat, och därmed öka intresset för att införa interventioner för ökad fysisk aktivitet i skolsammanhang. Den slutsatsen drar Anna-Karin Lindqvist, som forskat om hur man kan uppmuntra barn och ungas fysiska aktivitet i skolan.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Det som lärare och elever lyfter vid till exempel utvecklingssamtal verkar inte vara undervisningens innehåll och hur det ska kunna planeras och bearbetas – utan intresset riktas mot eleven och planering och bearbetning av elevens individuella förbättring. Det skriver Gabriella Höstfält i sin avhandling, som handlar om grundskolans utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner.