Hur kan vi skapa ett system i skolan som både rymmer ett visst mått av kaos som ordning och reda i klassrummet? Den frågan ställer Joakim Larsson sig i sin studie om svensk skoldisciplin.

Vad har en förtroendefull relation mellan lärare och elev för betydelse för viljan att lära, och hur ser den ut? Det har forskaren Annika Lilja undersökt. Mycket klassrumstid går åt till gränssättning, men tjat och förtroende hör ihop, menar hon.

Hur kommer det sig att somliga ungdomar från utsatta förorter bryter trenden och läser vidare på högskola? Den frågan har Mats Widigson studerat. "Samhället blir allt mer kunskapsintensivt och kräver meriter, samtidigt som segregationen ökar. Jag sökte en djupare förståelse för vad det innebär att växa upp i en underprivilegierad förort", säger han.

Relationen mellan värdeöverföringen och elevens träning i kritiskt tänkande kan orsaka spänningar i skolan. Det konstaterar forskaren Anna-Karin Wyndhamn i sin avhandling. "Arbetet med värdegrunden utgör sällan en diskussion om värdefrågor, oftast ligger fokus på elevernas uppförande", säger hon.

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Hur tar barn och ungdomar sig an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har forskaren Anna Ida Säfström undersökt i sin avhandling.