Att elever i de tekniska yrkesutbildningarna får kunskap från många olika områden är nödvändigt i dagens föränderliga samhälle, menar forskaren Nina Kilbrink. "Även kunskaper från ett fritidsintresse, exempelvis crossmotorcyklar, skulle kunna utnyttjas i undervisningen i syfte att förankra och fördjupa ny kunskap", säger hon.

Inlärning av ett främmande språk påverkas inte av vilket modersmål eller vilket andraspråk vi kan sedan tidigare. "Det går helt enkelt inte att hoppa över några steg i utvecklingen bara för att det nya språket liknar modersmålet eller andraspråket", säger forskaren Susan Sayehli.

Genom en modell där elever ställer kritiska frågor, utför undersökningar, diskuterar och reflekterar kan de genom sin utbildning bättre förberedas för informations- och kunskapssamhället, visar Patrik Liljas forskning. Lärandet blir en process, menar han.

Samiska skolbarn upplever mer problem med skolsituationen jämfört med svenska skolbarn i allmänhet. Det visar Lotta Ommas studie om unga samer i Sverige. De upplever också en lägre grad av välbefinnande.

Även relativ fattigdom bör betraktas som fattigdom. Det menar Stina Fernqvist som forskat om vad ekonomisk utsatthet innebär utifrån barnens perspektiv, i exempelvis skolan.

Varför bör vi egentligen läsa och studera skönlitteratur i skolan? Peter Degerman har forskat om litteraturens syfte i undervisningen. "Man kan se min studie som en startpunkt för en fundering kring vad litteratur har för särskilt kunskapsvärde, och om det har det", säger han.