Vad är det som gör att vissa ungdomar engagerar sig, både genom livsstilsval och genom att påverka samhällsförändringen? Ellen Almers har i sin avhandling intervjuat tre ungdomar och fått en bild av varför de har utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling.

Att ha kamrater är det absolut viktigaste när det gäller elevernas syn på sin trivsel och framgång i skolan visar Lottie Lofors-Nyblom i sin avhandling. Detta är något vi måste ta hänsyn till när vi planerar den pedagogiska verksamheten, menar hon.

När elever får diskutera själva i smågrupper fördjupar de sina kunskaper i fysik, skriver Karin Due i sin avhandling. Men hon såg också dolda hierarkier i grupperna som kan ge flickor dåligt självförtroende i ämnet.

Den personliga kompetensen är viktig när det gäller hur de yrkesetiska normerna och värdena tillvaratas i mötet mellan lärare och elev, säger Mårten Kae Paulsen. Om läraren respekterar elevens värdighet, känner eleven i sin tur tillit för lärarens auktoritet.

NO-ämnet innebär inte bara att eleverna ska lära sig naturvetenskaplig fakta, de ska också socialiseras in i en speciell praktik och ett nytt språkbruk. Eva Lundqvist har sett att läraren är viktig när det gäller att vägleda eleverna rätt i NO-ämnet.

Viktiga begrepp och modeller skulle kunna introduceras tidigare i skolan, visar Lena Löfgrens avhandling. Elevernas förståelse har en tydligt personlig prägel och det finns en påtaglig spridning i förmågan att använda sina egna erfarenheter och skolans naturvetenskap.

Elever tycker att problemen ligger hos dem själva och de upplever att de befinner sig i ett sammanhang för sådana som inte passar in i skolan. Anna-Lena Ljusberg har i sin avhandling undersökt hur det är att vara elev i särskild undervisningsgrupp.

När det finns en positiv relation mellan barn och lärare och när barnen känner sig delaktiga i själva lärandesituationen upplever de svårigheter som mindre besvärligt . Agneta Simeonsdotter Svensson har undersökt hur barn i förskoleklass upplever svårigheter.

Diskussionen kring flyktingbarn är ofta fokuserad på trauman. Men många flyktingbarn växer upp och lever fullt normala liv. Mottagandet, de första skolåren och vänner med liknande erfarenheter är viktiga för flyktingbarnens identitetsskapande, visar Ulrika Wiggs avhandling.

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan kategoriseras och bedöms allt oftare av psykologer och andra specialister. Kristian Lutz menar att pedagogerna i förskolan måste ta tillbaka makten över bedömningar av vad som är normalt och avvikande i den pedagogiska miljön.

Victoria C Wahlgren började forska för att få veta vad hon själv skulle göra som genuspedagog. Hon kom fram till att genuspedagogerna vet vad som behövs men att de får väldigt lite utrymme i skolan.

Det pågår ett dagligt spel bortom pedagogernas blick och kontroll. Det konstaterar Anna Öqvist som studerat hur flickor och pojkar i årskurs 5 använder sig av ord som hora och kärring. Benämningarna är inte bara är skällsord, utan de producerar maktrelationer både mellan könen och inom könet.