Hur tar elevers och lärares interaktion form och hur organiseras undervisningen? Genom att i detalj studera den interaktionen vill i sin avhandling Mikaela Åberg lyfta elevers och lärares dagliga liv, klassrummets organisering samt de konkreta villkor för lärande som specifika pedagogiska upplägg ger.

Möjligheterna till givande helklassdiskussioner ökar om läraren tar hänsyn till potentialen för klassen att både argumentera och göra matematiska kopplingar. För att kunna hantera alla dessa utmaningar är det viktigt att läraren noggrant har tänkt igenom troliga elevlösningar innan lektionen, visar Maria Larssons forskning.

Osa Lundberg har i sin avhandling studerat hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Studien belyser flera frågor, bland annat hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.

Ungdomarnas samspel online präglas av en stödjande kultur även om där också finns inslag av kränkningar. Det konstaterar Liselotte Eek-Karlsson i sin studie över ungas samspel i sociala medier. Hennes resultat visar att det i ungdomarnas samspel online uppstår en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet som råder i online-kommunikationen.

Eva Kanes avhandling handlar om hur arbetslag på fritidshem kan utveckla sin förmåga att ge utrymme för lek.

Annemi Skerfvings avhandling handlar om barn till föräldrar med allvarlig psykisk ohälsa, om svårigheter som de möter under sin barndom och vad som kan underlätta deras tillvaro.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.