Estetik är att söka andra vägar än de givna, menar professor Anja Kraus. Hon ger ett exempel: Att sminka sig är att sträva efter en given självbild – men när den bilden inte håller kommer estetiken in. Det gäller även i undervisningen.

Ideal om hur en musiker ska vara påverkar vilka som blir antagna till folkhögskolors musiklinjer. Detta trots att skolorna har ambitionen att vara tillgängliga och inkluderande. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

Syftet med studien var att undersöka om ett nytt pedagogiskt arbetssätt med musiksamspel och dramatiserat berättande – Multisensoriskt musikdrama (MSMD) – var effektivt när det gäller att stödja engagemang och uppmärksamhet hos elever som har flerfunktionsnedsättning i anpassad grundskola.

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar forskaren Linn Johnels.

Mihail Dinchev stortrivs som rytmikpedagog där han lekfullt lotsar förskolebarn in i den klassiska musikens värld.

”Det handlar om att om att vara lyhörd och responsiv som samspelsparter, att använda sånger som ger repetition, återkommande pauser och igenkänning – att ha en struktur och förutsägbarhet i musikaktiviteter", berättar Linn Johnels.

Att alla elever oavsett bakgrund får tillgång till nya miljöer, att var och en får vara sig själv tillsammans med andra och att alla får lära sig något nytt: de tre inkluderande och demokratiska målen kan uppnås med ett musik- och poesiprojekt, visar en studie med flera skolor i Göteborg.

Musiklärarutbildningen är en tungrodd apparat, enligt forskaren Lena Ostendorf. Hon har identifierat tre olika och konkurrerande ideal som ger en bild av vad den sega utvecklingen kan bero på.