Både elever och musiklärare talar om att sjunga som något att ”våga” till skillnad från att spela andra musikinstrument i musikundervisningen. Det visar Linn Hentschel som forskat om musikundervisning ur ett genusperspektiv.

Johanna Österling Brunström vill med sin avhandling belysa den levda kroppen som meningsskapande i relation till fyra olika former för musicering: en professionell musiker, en konsertbesökare, en professionell DJ och en professionell dansare.

Maria Wassrin undersöker i sin avhandling en svensk musikpraktik i en alternativ svensk förskola.

Unga kompositörer överskrider gärna begränsningar i verktyg och representationssystem för att uttrycka nya intressanta idéer. När det saknas tecken för att kommunicera en föreställning skapas nya tecken, visar Frans Hagerman i sin avhandling.

Cecilia Björk visar att ett kollaborativt, reflekterande och tvärvetenskapligt arbete kan stöda både individuella och kollektiva utvecklingsprocesser i anslutning till musikskollärares praktiker.

Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Resultaten av Johan Nybergs forskning visar att elever och lärare är nyfikna och har både vilja och förmåga att konceptualisera musikaliska kunskaper och lärande i form av ett fackspråk . Om eleverna tar chansen och får möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter kan musikutbildning på gymnasienivå bli ett äventyr av kunskap.