Arne Engström påstår, med matematiklyftet som exempel, att Skolverkets kompetensutvecklingsinsatser inte utvärderas och inte kan anses kostnadseffektiva investeringar. Johan Prytz, docent vid Uppsala universitet, ger i sin replik flera exempel på uppföljningar som utvärderar matematiklyftet och ifrågasätter om Engströms argument håller.

Staten driver genom Skolverket skolutvecklingsprogram för enorma summor, där modellerna ofta formas som 'top-down-ansatser', skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik, Strömstad Akademi. Han menar att modellerna sällan leder till önskade resultat.

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Att vilja, våga och ifrågasätta är grundläggande förutsättningar för utveckling. Det här formaliseras i skollagens skrivning om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I en ny kunskapsöversikt lyfter Skolverket fram aktuell kunskap om vad skollagskrivningen innebär och hur man kan arbeta.