För några månader sedan antogs den svenska STEM-strategin, som ska stärka utbildningar och kompetensförsörjning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM), från förskola till forskarutbildning. I Malmö har skolutvecklingsprogrammet NTA länge stärkt NO-undervisningen utifrån ett praktiskt, laborativt arbetssätt.

Att utveckla språkligt inkluderande strategier i NO-undervisningen med NTA främjar alla elevers lärande; vägen dit består bland annat av att utveckla elevernas engagemang och ämnesspråk, enligt en interventionsstudie. 

Varför är det så viktigt att satsa på teknik och naturvetenskap i skolan? Ulrika Sultan, universitetsadjunkt vid Örebro universitet menar att STEM-ämnen (science, technology, engineering, mathematics) är avgörande – inte bara för framtidens arbetsmarknad, utan också för en mer jämställd och hållbar värld.

Middle-school boys are outperforming girls in math and science, reversing a trend toward gender parity, according to an NWEA analysis of national assessments. The analysis shows that boys are pulling ahead in STEM subjects, particularly at higher achievement levels, while girls continue to excel in reading.

I det här avsnittet möter vi Ulrika Sultan, universitetsadjunkt vid Örebro universitet. Vi pratar om varför teknik är avgörande för framtiden, och vad som krävs för att skapa inspirerande och inkluderande undervisning inom STEM och STEAM. (webbradio)

This paper explores ECE educators’ preservice experience of engaging with Makerspace workshops as part of their undergraduate degree. (pdf)

– Vi väver alltid ihop teori och praktiska aktiviteter. Eleverna ska tillämpa sina kunskaper om biologisk mångfald anpassade till sina behov och förutsättningar, säger forskaren Peter Lampert som utvecklar undervisning för hållbar utveckling.

Att göra något praktiskt i undervisningen är roligt. Det använder läraren Linn Hansen för att skapa lärande laborationer i biologi på högstadiet.

I stället för att memorera fakta om materia och molekyler fick eleverna resonera och experimentera sig fram till hur materia är uppbyggt med hjälp av en ”marsians” perspektiv. Resultatet blev en djupare kunskap hos eleverna.

Virtuella labb kan underlätta elevers förståelse för experiments logik och förlopp tack vare att faktorer som exempelvis tid kan manipuleras. – Ett experiment som behöver två veckor eller längre på sig i verkligheten kan göras under en lektion virtuellt, säger Emma Edstrand som är universitetslektor i lärandemiljöer och digitalisering vid Högskolan i Halmstad.

Att synliggöra fenomen och ge eleverna egna praktiska erfarenheter är nödvändigt, menar Maria Andrée, professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen.